Fotogalleri av

Och det blev åter morgon och åter berättade ryggarna om detta något som dröjde kvar. Klamrade fast som dofterna i båsets trä. Handen runt svansen. Tryggheten i en tystnad. Ännu. Innan den slutliga eroderingen.

Var det detta liv vi ville ha ?

En text av MARTIN HEDÉN

Svart vittnesmål om en art som valt att utrota sig själv
Uppdraget var at göra nuet synligt. Nuet och det skoningslösa våld vi riktar mot oss själva genom att leva på det sätt vi valt att konsumera livet.

Ekodok blev arbetsnamnet. Inalles 25 fotografer kopplades in. Nu sammanställs deras gestaltning av livsrummet 1991 i en 250 sidor tjock utgåva. Kulturrådet är huvudansvarigt, Naturhistoriska museet, Nordiska museet,Skansen och länsmuseerna är med i stödgruppen.

Fotografen Kjell-Åke Jansson i Västerås är en av de utvalda. Förutom den svartvita, eller nästan helt svarta , skildringen av vardagen, har han även gjort ett bildspel om kväve. En utställning är planerad i Västerås. Där kommer också Fagerstafotografen Hans Alenius bilder att finnas.

Följande är bara en handfull av de synligheter Kjell-Åke Jansson har plockat fram.

Var och en stär det fritt att vända bort blicken.

Foto: KJELL-ÅKE JANSSON
Bildtexter: MARTIN HEDÉN

Hon var här och krattade. Hon kom hit och rättade till naturen. Här ska vara en svårighet, sa hon och grävde en sådan. Det ska vara en välkammad svårighet, sa hon. Krattade och gick.	Det står en målgrupp vid vägkanten. Någon att dänga en tomhet på. Någon att lägga an en bredsida mot. Det finns något annat, dänger jag. Ha!	Elementen helgade vi med ett altarskåp. Där kunde vi vara dem. Som en extra service.
Gräset är plast. Ruter är fel. Osten är hushålls. Osten är bredbar. Osten är slut. Gräset är plast. Run and fun. Skriv det på tröjan. Skriv så man vet. Gräset är plast. Sitter. Have a nice day. Skriv det.	Fritidsaffären sålde i själva verket aldrig fritid. Sån fick köpas på annat håll och för annat än pengar. Fritidsaffären tillhandahöll bara innehållet. Här fanns allt som kunde behövas.	Visst. Gick rätt. Kom hit. Står här. Gjorde som de sa. Och är kvar. Får plats i ena handen. Socker, diskmedel och mat. Måste glömt nåt. Jag kan inte längre gråta.